Iförd en gul ful tröja (lite kul också kanske) ska jag tråka ut er lite granna.
Eller ja, ni som ens har orken och lusten att läsa om mitt pladder som inte ens jag förstår mig på.
Welcome.
- Ja, jag har köpt en ny kamera, för ett par veckor sedan. Dessvärre är infoboken på alla språk utöver svenskan, någon som kan arabiska, turkiska eller tyska? tacksam för hjälp isådanafall. Så jag har alltså inte hunnit lära mig så mycket om själva kameran och när och hur man använder alla de funktioner som finns inpräntade i den "lilla" manicken. Jag hade innan min gamla kamera försvann redan då tänkt köpa mig en ny, eftersom min inte var något vidare överhuvudtaget, men funkade, jodå, det gjorde den. Det var mediamarkt som fick dryga 5 lax utav mig, och jag blev en kamera, väska, minneskort, garanti och ett uv-skydd rikare. Eftersom jag ville ha en systemkamera men inte någon för proffsfotografer direkt så fick det bli den billigaste dem hade, och än så länge är jag helnöjd. Och nöjdare lär jag nog bli med tiden allteftersom jag lär mig nya funktioner.
- Jag avskyr att borsta tänderna. Vilket såklart inte menar på att jag inte gör det, det är ett måste helt enkelt, precis som att jobba, gå ut med hunden, äta, sova.. och ja, listan kan bli lång så vi stannar där. Jag menar, vad kan vara mer trist än att stå framför spegeln med en liten borste i handen som för samma rörelser fram och tillbaka i munnen, varje dag, minst två gånger per dygn. Vet du något, smsa mig på: 076-4... synd bara att jag inte kan mitt egna mobilnummer..
- Ja, då kan vi väl ta det här då. Jag kan inte mitt eget mobilnummer. Genom åren som gått så har jag bytt ett flertal gånger vilket resulterar i att man alltid minns det senaste man hade innan det nuvarande.
Men egentligen, behöver man verkligen kunna sitt eget nummer, det är väl kanske inte supermånga som ringer sig själv, eller? Men så är det ju det där med att ge ut sitt mobilnummer till sina nära och kära,till sin arbetsplats, till sin hyresvärd, till arbetsförmedlingor (om man nu är i behov utav det).. och ja, listan kan bli lång även här. JA, man måste kunna sitt mobilnummer. Attans. Nu får du läsa på fröken Brehmer.
- Jag låste ute mig själv från jobbet nu ikväll. Jag tror mig veta att jag fick upplysningen om att skjutdörren ute på lastbryggan var låst, men jag som gärna alltid dubbelcheckar saker och ting gick ut för att kolla just bara för säkerhetsskull. .Nej, den var icke låst.. Då jag vänder mig om för att gå in för att hämta nyckeln igen kommer en vindpust och BAAM.. Dörren blåser igen, yes så kul. NOT. Nu var jag glad över att skjutdörren var öppen, annars hade ju lilla jag fortfarande stått där och huttrat, nej kanske inte, men vi kan säga som så. Jag fick alltså gå från lastbryggan till pers.ingången i bara skjorta. BRR. Äntligen inne. Låste och hann in igen innan dörren på nytt blåste igen. YES.
- Jag blev alldeles nyss alldeles överlycklig. Vet ni vad? 'Ung och bortskämd' har varit ikväll, och jag blir alltid lika glad när jag inser att jag har ett missat program som måste ses, svtplay.se nästa. YES. + att jag imorgon kommer hinna upp på lillebrors luciafirande, puss på det.
Nattttsi